Läkemedelsföretagen gör det igen!

Häromdagen satt jag för en gångs skull på vårdcentralen för att låta en läkare kika på min hud. Drömmen var att kunna få en remiss, men självklart skrevs bara en rejäl dos kortisonsalva ut. Min läkare bevisade återigen att hon hellre behandlar mina symptom, än att ifrågasätta varför min kropp visar dem. 
 
Men hur som helst, när jag satt i väntrummet bläddrade jag i en Metro, och då såg jag denna annons på en helsida:
 
 
Lidingöloppet var ju precis i helgen, och såhär på måndagen efter kunde man läsa denna och känna sig duktig. För det hör väl till att man känner smärta och har ont efter ett sånt dunderlopp va? Det är iaf precis den idén som våra kära läkemedlesföretag vill att du köper. Smärta och inflammation hör till. Det är normalt. Alla får det. Sådana här annonser ser defintivt till att öka mitt blodtryck, så det var ju verkligen tur att min läkare inte behövde undersöka det. (Det roliga i det hela var dessutom att min läkares kommentar när hon såg mig var "Nämen, va längesen man såg dig, hur kommer det sig?" Öh, ja jag har väl hållt mig frisk, eftersom jag struntat i alla råd du hittills givit mig...)
För att återkomma till saken, så tycker jag att det är så irriterande att såna här dunderbolag fortsätter att få oss människor att tro på att sånt här hör till oss som arten homo sapiens. Vi fortsätter att behandla våra symptom, när vi kanske allt oftare bör se över orsaken till symptomen. Jag säger inte att man alltid måste göra det, och ibland kan det säkerligen vara både nödvändigt och bra att behandla sina symptom. Men att det ska höra till normen att dra på sig en inflammation eller smärta bara för att man springer ett lopp - ja, då är man verkligen ute och cyklar tycker jag.
 
// Hanna
2 kommentarer

Ibland kan det vara lite kaos...

Jag ska börja med att be om ursäkt för att jag varit så inaktiv och låtit Hanna tagit nästan allt ansvar med att uppdatera bloggandet på sista tiden. 

Det är lite kaos i livet just nu, närmare bestämt på jobbet… detta orsakar negativ stress för mig, därför jag idag tänkte skriva lite om stress.

 Lite så känns de nu..


Vi kan bli stressade för väldigt mycket, ibland vet vi inte ens om själva att vi är stressade för vi är så uppe i de att vi ignorerar alla tecken. 

Vanliga stress-faktorer kan vara:
Finansiell stress, jobbosäkerhet(här är jag)
Mat stress (för mycket, för lite mat eller för dålig kvalitet på maten) 
Kärlek (du har ingen partner, eller har det jobbigt i pågående förhållande) 
Läkemedel (som dämpar symptomen i din kropp men gör inget åt grundorsaken) 
Störd sömn, dåliga tankar(om dig själv och om andra), träning (för mycket eller för lite).

Ju mer stress du har i ditt liv desto mer stresshormoner kommer kroppen att producera, när kroppen har fullt upp med att skapa stresshormoner kan inte kroppen skapa tillräckligt med reparationshormoner för att hålla din kropp frisk och pigg. Då kan det bli som i mitt fall, du känner dig trött oavsett hur mycket du har sovit.


Som ni ser i den här prestations/stress kurvan jag lånat, lite stress är bra. Men blir det för mycket så kommer det förr eller senare bli kaos. 

Hur gör jag nu då?

Jag påverkar det jag kan påverka, jag försöker lösa situationen på mitt jobb eftersom jag trivs där och gillar mina kollegor och de medlemmar som tränar där, jag sover mer än jag brukar (så att min kropp får mer tid för återhämtning), jag tränar kortare träningspass för att undvika för mycket fysisk stress, jag äter så bra jag bara kan för att ge mig själv mycket näring, dricker ordentligt med vatten, umgås med mycket trevliga människor som ger mig glädje, jag har satt upp en deadline om att fortsätta försöka lösa kaoset hela oktober ut, men självklart kan det ändras om jag inte tycker det är värt allt besvär.

Stress är ändå min egen tolkning av situationen, att jag tycker det är pain in the as att ha det osäkert på jobbet. För trotts det som händer är jag ändå tacksam, det här ger mig faktiskt en chans att ta nästa steg i min karriär men det testar mig på så många olika sett mentalt. Lite ironiskt att Hanna för några dagar sedan gjorde ett inlägg om Work out eller Work in. (Läs här)

Nu blir de till att ”Worka in” och se till att vad som än händer nu med hela den här cirkusen så kommer jag komma ur de här starkare än vad jag var innan.

/Anton

 

2 kommentarer

Work out eller Work in?

Det här med träning är ju väldigt på tapeten och många av oss lägger åtskilliga timmar på motion eller träning i gymmet. Vi är väldigt medvetna om att våra kroppar mår bättre av träning och aktivitet och det har aldrig varit så modernt med att träna för att göra av med energi, bygga muskler och bli fit. 
 
Jag hör till en av de personer som också ägnar ganska mycket tid i gymmet (förutom att jag jobbar där). Jag tränar för att bli stark, för att må bra och för att bygga upp mina svaga områden i kroppen. Jag tränar framför allt för att utvecklas och bli bättre på det jag gör. 
De senaste dagarna har jag funderat väldigt mycket på det här med träning. Jag tror att många människor (jag själv i synnerhet inkluderad) lägger lite för mycket fokus på att träna fysiskt och för att göra av med energi kontra att träna mentalt och att få energi. Work out vs. work in. Eftersom allt handlar om balans, så känns det som att jag och många andra bör lägga mer fokus på det sistnämnda. När det kommer till kritan, om vi vill utvecklas, må bättre och bli starkare så gäller det ju inte endast fysiskt. I alla fall jag är väldigt mån om att vilja må bättre mentalt också, och vill inte nöja mig med att ha en stark kropp men ett instabilt psyke. 
 
 
På samma sätt som jag tränar upp mina svaga områden muskulärt, så kan jag också träna upp mina mentalt svaga områden. Jag har t ex lätt för att prioritera andra före mig själv, lätt för att hamna i negativa tankespiraler och emellanåt sätta mig själv i en offerbåt. Här gäller det att inse att jag är ansvarig för min egen hälsa, både fysiskt och mentalt. Så nu försöker jag att avsätta mer tid för att träna mitt tänkande, eftersom det i slutändan där allting sker. Min tolkning av omvärlden, min tolkning av andra och min tolkning av mig själv. Den kan också endast ändras till det bättre av mig. Ingen annan kan förändra mitt välmående, förutom jag själv.
 
Jag har börjat med små nya rutiner för att träna mig mentalt. En sak är t ex att jag skriver tacksamhetsdagbok ett par rader varje kväll, där jag förklarar saker som hänt under dagen som jag är tacksam över. Jag försöker också lägga mer fokus på vad jag själv vill i livet för att må bra, och ta mer hänsyn till det när jag fattar beslut. 
 
 
Mer mental träning för att balansera upp det fysiska, och vill vi må bra och vara lyskliga och hälsosamma, så innefattar det hela vår kropp och vårt sinne, precis som de vackra varelser vi är. 
 
// Hanna
0 kommentarer